Kontroversen om arbetstidsförkortning : en sociologisk studie av tre försök med arbetstidsförkortning inom Malmö kommun
Author
Summary, in Swedish
I denna rapport redovisas dels en övergripande bild över arbetstidsförkortningsdebatten och dels tre försöksprojekt med arbetstidsförkortning som bedrevs under ett och ett halvt år i Malmö kommun. Det hävdas att debatten har utvecklats till en kontrovers i vilken olika grupperingar av debattaktörer kan urskiljas utifrån sina ställningstaganden till reformen, och att det kunskapsunderlag som finns ger upphov till många oklarheter och motsägelser i frågan om dess konsekvenser för individ och samhälle. I rapporten hävdas vidare att kontroversen har utvecklats parallellt med en politisk process som under senare år har präglats av ett valtekniskt samarbete mellan det socialdemokratiska partiet, vänsterpartiet och miljöpartiet, varav de två stödpartierna har tagit ställning för en generell tillämpning av reformen, medan regeringspartiet har sökt en avslutning på kontroversen genom att föreslå en form av kompromiss mellan lagstiftning och avtalsväg som betonar arbetsorganisationens och individens inflytande över arbetstidens förläggning.
Arbetstidsförkortningsprojekten i Malmö hade som övergripande målsättningar att minska arbetsbelastningen, och att främja den psykosociala arbetsmiljön och jämställdheten, men resultaten visade att arbetstagarnas upplevelser av arbetet påverkades mer av sådana faktorer i arbetsförhållandena som autonomi, inflytande, tillgång till kunskapsutveckling, bredd och variation i arbetsuppgifter etc., än av arbetstidsförkortningen i sig, dvs av antalet arbetstimmar, och vidare att arbetstidsförkortningens konsekvenser för individen i hög grad påverkades av hur, och i vilket sammanhang, den tillämpades. Låg personaltäthet och brist på arbetskraft med adekvat utbildning bidrog t ex istället till ökad stress och ökad arbetsbelastning.
Arbetstidsförkortningsprojekten i Malmö hade som övergripande målsättningar att minska arbetsbelastningen, och att främja den psykosociala arbetsmiljön och jämställdheten, men resultaten visade att arbetstagarnas upplevelser av arbetet påverkades mer av sådana faktorer i arbetsförhållandena som autonomi, inflytande, tillgång till kunskapsutveckling, bredd och variation i arbetsuppgifter etc., än av arbetstidsförkortningen i sig, dvs av antalet arbetstimmar, och vidare att arbetstidsförkortningens konsekvenser för individen i hög grad påverkades av hur, och i vilket sammanhang, den tillämpades. Låg personaltäthet och brist på arbetskraft med adekvat utbildning bidrog t ex istället till ökad stress och ökad arbetsbelastning.
Department/s
Publishing year
2002
Language
Swedish
Publication/Series
Research reports in sociology
Document type
Report
Publisher
Department of Sociology, Lund University
Topic
- Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Status
Published
Report number
1
ISBN/ISSN/Other
- ISSN: 1651-596X
- ISBN: 91-7267-116-5