En fonetisk studie av danska diftonger
Author
Summary, in Swedish
I denna studie har det huvudsakliga syftet varit att undersöka hur de danska diftongerna i det fonologiska inventariet realiseras fonetiskt. De primära faktorer som har studerats är dels hur öppningsdiftongernas respektive slutningsdiftongernas "bana" ser ut, dels vilken variation det finns beroende på hur diftongen börjar eller slutar, dvs om t.ex [w]-läget kommer att uppnås oberoende av hur diftongen börjar, samt vilka effekter bakre [R] har på vokalerna.
Materialet som låg till grund för undersökningen bestod av 37 rammeningar (det var . . . du sagde). Dessa meningar innehöll testord som ingår i det danska, fonologiska inventariet med de diftonger som anses vara odiskutabelt klara. Ungefär hälften av orden var enstaviga, hade underliggande lång vokal och stöd. Den andra hälften var tvåstaviga, hade underliggande kort vokal och var utan stOd. Dessa 37 testmeningar varvades med nonsensmeningar, vilka var helt kontextfria och tagna ur sitt sammanhang, hämtade från danska, modernistiska noveller. Testmeningarna lästes in av två informanter: Lektor Nina Grønnum och cand. mag Christian Jensen vid IAAS, Köpenhamns Universitet. De talar en köpenhamnsk dialekt, är akademiker och i åldrarna 50- respektive 30-.
Resultatet av studien visar att öppningsdiftongeringen, som i denna studie utgörs av [Ã]- diftongerna, manifestras på så sätt att diftongen går mot öppnare vokaler, men uppnår target 2, dvs den andra vokalbiten i diftongen, nämligen [Ã] i endast en del fall. Slutningsdiftongeringen för [w] manifesteras på så sätt att de flesta diftongerna går mot [w], vilket stämmer överens med transkriptionen. Således uppnår de target 2 i stor utsträckning.
Beträffande [j]-diftongerna, visar vidare resultatet av undersökningen att dessa helt klart går i en riktning mot [i]/[j], dvs target 2, men att det i vissa fall finns en tendens att de slutar på [e] eller [E]. Tendenser till "schwa-vokaler" finns bland öppningsdiftongerna, bl a i tex ordet "ser" (med underliggande lång vokal). R-påverkan har de effekterna på de ord som ingår i studien, att [r] smälter samman med föregående vokal och bildar diftong t.ex. ?dur? /uÃ/. Både de diftonger med långa och korta underliggande vokaler får ett annat ljudvärde, d.v.s. en diftongering och ändrar därmed kvalitet.
Materialet som låg till grund för undersökningen bestod av 37 rammeningar (det var . . . du sagde). Dessa meningar innehöll testord som ingår i det danska, fonologiska inventariet med de diftonger som anses vara odiskutabelt klara. Ungefär hälften av orden var enstaviga, hade underliggande lång vokal och stöd. Den andra hälften var tvåstaviga, hade underliggande kort vokal och var utan stOd. Dessa 37 testmeningar varvades med nonsensmeningar, vilka var helt kontextfria och tagna ur sitt sammanhang, hämtade från danska, modernistiska noveller. Testmeningarna lästes in av två informanter: Lektor Nina Grønnum och cand. mag Christian Jensen vid IAAS, Köpenhamns Universitet. De talar en köpenhamnsk dialekt, är akademiker och i åldrarna 50- respektive 30-.
Resultatet av studien visar att öppningsdiftongeringen, som i denna studie utgörs av [Ã]- diftongerna, manifestras på så sätt att diftongen går mot öppnare vokaler, men uppnår target 2, dvs den andra vokalbiten i diftongen, nämligen [Ã] i endast en del fall. Slutningsdiftongeringen för [w] manifesteras på så sätt att de flesta diftongerna går mot [w], vilket stämmer överens med transkriptionen. Således uppnår de target 2 i stor utsträckning.
Beträffande [j]-diftongerna, visar vidare resultatet av undersökningen att dessa helt klart går i en riktning mot [i]/[j], dvs target 2, men att det i vissa fall finns en tendens att de slutar på [e] eller [E]. Tendenser till "schwa-vokaler" finns bland öppningsdiftongerna, bl a i tex ordet "ser" (med underliggande lång vokal). R-påverkan har de effekterna på de ord som ingår i studien, att [r] smälter samman med föregående vokal och bildar diftong t.ex. ?dur? /uÃ/. Både de diftonger med långa och korta underliggande vokaler får ett annat ljudvärde, d.v.s. en diftongering och ändrar därmed kvalitet.
Department/s
Publishing year
2002
Language
Swedish
Full text
- Available as PDF - 225 kB
- Download statistics
Document type
Student publication for Master's degree (one year)
Topic
- Languages and Literatures
Keywords
- Danska språket
- Diftonger
- Diftongering
- Vokaler
- Phonetics, phonology
- Fonetik, fonologi
Supervisor
- Gösta Bruce