Ja visst gör det ont när kommunala mål brister
Author
Summary, in Swedish
Ja visst gör det ont när kommunala mål brister, …åtminstone om vi får tro andemeningen i de nya texterna avseende god ekonomisk hushållning som återfinns i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Som bekant skall budgetens planer för verksamhet och ekonomi numera innehålla mål och riktlinjer och utvärdering av målen skall ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse, allt i syfte att stödja arbetet med att uppnå och säkerställa god ekonomisk hushållning. Frihetsgraderna är relativt stora då kommunernas framtagande av mål skall ske utifrån egna förutsättningar och nationella mål. Vid målformuleringen skall verksamhetsperspektivet betonas. Den nya lagtexten baseras också på en idé om att kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet uppnås genom klara samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.
Vissa menar att det ligger i organisationers ”natur” att formulera mål. Att hävda motsatsen, d.v.s. att det är bra att organisationer inte har mål och att mållösa organisationer vanligtvis är mycket effektiva, låter sig inte lika lätt göras. Jag instämmer gärna i ”hyllningen” av målens betydelse då den bild som tonade fram i vår studie om framgångsrika kommunala organisationer var mycket klar. Kommuner med tydligt formulerade mål relativt sina yttre förutsättningar och tillgängliga resurser hade också goda förutsättningar att nå och upprätthålla god kommunal hushållning. Mål är viktiga, men för att de skall bli det måste de utformas och synliggöras. Styrdevisen är enkel att formulera – kan du inte beskriva det du vill åstadkomma, kan du inte heller bedöma om du uppnått det du vill, och kan du inte bedöma om du uppnått det du vill kan du inte heller styra för bättre hushållning.
På uppdrag av Sveriges kommuner och landsting genomförde jag en analys av de 40 årsredovisningar för 2004 som deltog i tävlingen ”Bästa förvaltningsberättelse i årsredovisningen”. Urvalet är positivt, i syfte att lära av ”goda exempel”, och merparten av kommunerna har fler invånare än 16 000. Det går åtminstone att identifiera tre utvecklingsområden;
¬ Målens organisation
¬ Målens formulering
¬ Målens uppföljning
Vissa menar att det ligger i organisationers ”natur” att formulera mål. Att hävda motsatsen, d.v.s. att det är bra att organisationer inte har mål och att mållösa organisationer vanligtvis är mycket effektiva, låter sig inte lika lätt göras. Jag instämmer gärna i ”hyllningen” av målens betydelse då den bild som tonade fram i vår studie om framgångsrika kommunala organisationer var mycket klar. Kommuner med tydligt formulerade mål relativt sina yttre förutsättningar och tillgängliga resurser hade också goda förutsättningar att nå och upprätthålla god kommunal hushållning. Mål är viktiga, men för att de skall bli det måste de utformas och synliggöras. Styrdevisen är enkel att formulera – kan du inte beskriva det du vill åstadkomma, kan du inte heller bedöma om du uppnått det du vill, och kan du inte bedöma om du uppnått det du vill kan du inte heller styra för bättre hushållning.
På uppdrag av Sveriges kommuner och landsting genomförde jag en analys av de 40 årsredovisningar för 2004 som deltog i tävlingen ”Bästa förvaltningsberättelse i årsredovisningen”. Urvalet är positivt, i syfte att lära av ”goda exempel”, och merparten av kommunerna har fler invånare än 16 000. Det går åtminstone att identifiera tre utvecklingsområden;
¬ Målens organisation
¬ Målens formulering
¬ Målens uppföljning
Department/s
Publishing year
2006
Language
Swedish
Pages
26-27
Publication/Series
Kommunal ekonomi
Issue
2006:1
Document type
Journal article
Publisher
Föreningen Sveriges Kommunalekonomer, Föreningen Sveriges Kommunalekonomer
Topic
- Economics and Business
Keywords
- annual report
- local government
- Management by objectives
Status
Published
ISBN/ISSN/Other
- ISSN: 0282-0099