NATO-debatten ur ett språkligt perspektiv. Text- och nyckelordsanalys av debattartiklar för och mot Nato.
Author
Summary, in Swedish
Den svenska Natodebatten kommer och går och har gjort så under lång tid. Att debattörerna för och mot Nato har skilda åsikter i sakfrågan vet vi redan. Men på vilket sätt skiljer de sig vad gäller ordval när denna fråga debatteras? Hur yttrar sig den intertextuella kontexten? Och hur ser processerna, modaliteten och de textuella ramarna ut i debattörernas texter?
Ett försök att besvara ovanstående frågor har i den här undersökningen gjorts med hjälp av en kvantitativ nyckelordsanalys, där ordvalet hos dem som är för och dem som är mot Nato jämförs, samt en kvalitativ textanalys av sex debattartiklar. Undersökningsmaterialet har bestått av trettiosex tidningsdebattartiklar från fyra av Sveriges största dagstidningar. Några av resultaten undersökningen har lett fram till är att Natoförespråkarna tenderar att använda orden försvar, hot, krig och angrepp oftare än Natomotståndarna, medan de sistnämnda oftare nämner avspänning, kärnvapen, konsekvens och diplomati i sina debattartiklar. Dessutom föredrar Natoförespråkarna att kalla Natoalliansen försvarsalliansen, medan Natomotståndarna föredrar att kalla den kärnvapenalliansen.
Vad gäller den intertextuella kontexten verkar debattartiklar som baseras på en utredning mer tillförlitliga oavsett om skribenten argumenterar för eller mot Nato. Och undersökningen av modaliteten har visat att Natodebatten till stor del handlar om vad som bör, ska eller måste göras.
Ett försök att besvara ovanstående frågor har i den här undersökningen gjorts med hjälp av en kvantitativ nyckelordsanalys, där ordvalet hos dem som är för och dem som är mot Nato jämförs, samt en kvalitativ textanalys av sex debattartiklar. Undersökningsmaterialet har bestått av trettiosex tidningsdebattartiklar från fyra av Sveriges största dagstidningar. Några av resultaten undersökningen har lett fram till är att Natoförespråkarna tenderar att använda orden försvar, hot, krig och angrepp oftare än Natomotståndarna, medan de sistnämnda oftare nämner avspänning, kärnvapen, konsekvens och diplomati i sina debattartiklar. Dessutom föredrar Natoförespråkarna att kalla Natoalliansen försvarsalliansen, medan Natomotståndarna föredrar att kalla den kärnvapenalliansen.
Vad gäller den intertextuella kontexten verkar debattartiklar som baseras på en utredning mer tillförlitliga oavsett om skribenten argumenterar för eller mot Nato. Och undersökningen av modaliteten har visat att Natodebatten till stor del handlar om vad som bör, ska eller måste göras.
Publishing year
2017
Language
Swedish
Full text
Document type
Student publication for Bachelor's degree
Topic
- Languages and Literatures
Keywords
- diskursanalys
- textanalys
- Nato
- nyckelordsanalys
Supervisor
- Gunlög Josefsson (professor)