Ändring av beslut på myndighetsnivå
Author
Summary, in Swedish
Den här uppsatsen behandlar ändring av beslut på myndighetsnivå. Syftet med uppsatsen är att klargöra nuvarande regler kring ändring av beslut samt avgöra om dessa är tillfredsställande eller behöver förändras.
En grundläggande förvaltningsrättslig princip är att gynnande förvaltningsbeslut vinner negativ rättskraft. Det innebär att gynnande beslut endast kan ändras till fördel för den enskilde. Betungande beslut vinner som huvudregel inte negativ rättskraft och kan ändras i både mildrande och skärpande riktning. Det finns dock undantag för både gynnande och betungade beslut.
I förvaltningslagen finns bestämmelser om rättelse och omprövning. I övrigt regleras beslutmyndigheters ändringsbefogenheter till största del av principer utvecklade genom praxis och sedvana. Det är en tämligen oordnad bild som framträder vid ett försök att redogöra för detta rättsmedel. I många fall föreligger ett något oklart rättsläge. Den gemensamma åsikten i doktrin är att det finns problem med nuvarande regler.
Problemen uppkommer när myndigheter vill ändra tidigare fattade beslut. Frågor som är kopplade till negativ rättskraft, res judicata, litispendens och reformatio in pejus behandlas i uppsatsen.
De många olika måltyperna i förvaltningsrätten har gjort att det tidigare har ansetts olämpligt att lösa problemen genom generellt tillämplig lagstiftning. I det nya förslaget på förvaltningslag SOU 2010:29 och i doktrin finns det dock enligt mig många goda lösningar på problemen.
Några av dessa är att lagstadga om när gynnande förvaltningsbeslut får ändras till nackdel för enskilda, införa ett undantag för icke tidsbegränsade gynnande förvaltningsbeslut samt ta in regler som säger att alla negativa förvaltningsbeslut kan ändras om inte annat förskrivs i speciallag.
En grundläggande förvaltningsrättslig princip är att gynnande förvaltningsbeslut vinner negativ rättskraft. Det innebär att gynnande beslut endast kan ändras till fördel för den enskilde. Betungande beslut vinner som huvudregel inte negativ rättskraft och kan ändras i både mildrande och skärpande riktning. Det finns dock undantag för både gynnande och betungade beslut.
I förvaltningslagen finns bestämmelser om rättelse och omprövning. I övrigt regleras beslutmyndigheters ändringsbefogenheter till största del av principer utvecklade genom praxis och sedvana. Det är en tämligen oordnad bild som framträder vid ett försök att redogöra för detta rättsmedel. I många fall föreligger ett något oklart rättsläge. Den gemensamma åsikten i doktrin är att det finns problem med nuvarande regler.
Problemen uppkommer när myndigheter vill ändra tidigare fattade beslut. Frågor som är kopplade till negativ rättskraft, res judicata, litispendens och reformatio in pejus behandlas i uppsatsen.
De många olika måltyperna i förvaltningsrätten har gjort att det tidigare har ansetts olämpligt att lösa problemen genom generellt tillämplig lagstiftning. I det nya förslaget på förvaltningslag SOU 2010:29 och i doktrin finns det dock enligt mig många goda lösningar på problemen.
Några av dessa är att lagstadga om när gynnande förvaltningsbeslut får ändras till nackdel för enskilda, införa ett undantag för icke tidsbegränsade gynnande förvaltningsbeslut samt ta in regler som säger att alla negativa förvaltningsbeslut kan ändras om inte annat förskrivs i speciallag.
Department/s
Publishing year
2013
Language
Swedish
Full text
- Available as PDF - 506 kB
- Download statistics
Document type
Student publication for Bachelor's degree
Topic
- Law and Political Science
Keywords
- Förvaltningsrätt Ändring Rättelse Omprövning Negativ rättskraft Rättskraft
Supervisor
- Per Nilsén