Miljöövervakning av GM-grödor avseende kommersiell odling : Element som bör ingå i övervakningen av GM-grödor som odlas kommersiellt
Author
Summary, in Swedish
Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för år 2009 fått i uppdrag av regeringen att redovisa vilka element som verket bedömer bör ingå i övervakningen av GMO som introduceras i miljön för försök eller i kommersiell odling. I samråd med Miljödepartementet har uppdraget avgränsats till att inte inkludera försök, utan enbart beröra kommersiell odling. Denna rapport utgör redovisningen av uppdraget.
I enlighet med EU:s direktiv 2001/18/EC skall övervakning av genmodifierade grödor utföras i samband med kommersiell odling. Övervakningsplanen utgörs av en allmän del med syfte att upptäcka oförutsedda effekter, och en fallspeci-fik del där risker som har framkommit vid miljöriskbedömningen övervakas. Om inga sådan risker framkommer görs ingen fallspecifik övervakning. Natur-vårdsverket presenterar i denna rapport förslag på parametrar som bör ingå vid övervakning av kommersiell odling av genmodifierade grödor. Förslagen gäller herbicidtoleranta grödor som i nuläget anses relevanta för svenska förhållanden (majs, raps och sockerbeta), potatis med förändrad stärkelsesammansättning, sockerbeta med virusresistens mot Rhizomania samt insektsresistenta (Bt) grö-dor.
Vad gäller herbicidtoleranta grödor är övervakning av miljöeffekter orsakade av förändringar i herbicidanvändning viktigt. En förändrad herbicidanvändning kan leda till förändringar i ogräsförekomst och -sammansättning, vilket i sin tur kan ge effekter också på högre trofinivåer. Även uppkomst av resistens hos ogräs är en viktig riskfaktor. Herbicidtolerans anses normalt inte medföra någon förhöjd fitness i naturliga habitat, men förekomst av resistenta plantor (spill-plantor eller korsningar med vilda släktingar) utanför åkern bör övervakas med avseende på effekter av förhöjd fitness i habitat som kan påverkas av herbici-der, såsom åkerrenar, vägkanter och banvallar.
Rhizomaniaresistens hos sockerbeta är en potentiellt fitnesshöjande egenskap, men endast om viruset förekommer i marken. Övervakning av eventuella resi-stenta spillplantor föreslås därför. För att undersöka potentialen för förändrad fitness hos eventuella hybrider med strandbeta behöver studier göras av Rhizo-mania-förekomst i strandbetans habitat. För att kunna bedöma risken för pol-lenflöde mellan sockerbetsodlingar och strandbeta behöver förekomsten av lokaler med strandbeta undersökas.
För potatis med förändrad stärkelsesammansättning anses att potentialen för spridning är liten och att de potentiella riskerna med egenskapen är små, varför allmän övervakning föreslås vara tillräcklig.
Vid odling av insektsresistenta grödor (Bt) måste åtgärder som förhindrar upp-komst av resistens hos målorganismerna utföras. Utöver detta bör möjliga effek-ter på icke-målorganismer övervakas samt studeras vidare inom oberoende studier. Oberoende studier behövs också på effekten av insektsresistens på bio-geokemiska kretslopp, liksom på spridning av insektsresistens via spillplantor eller genflöde till vilda släktingar, eftersom modifieringen i dessa fall kan med-föra en förhöjd fitness.
Möjligheterna att knyta GMO-övervakning till befintliga övervakningsprogram i Sverige diskuteras i rapporten. Generellt kan konstateras att inga program direkt verkar kunna användas för GMO-övervakning i sin nuvarande form. Potentiellt skulle fågeltaxeringens data för allmän övervakning kunna utnyttjas vid GMO-övervakning. Det är viktigt att främst de organismgrupper som kan komma att påverkas och därmed bättre användas som indikatorer i första ledet (framförallt växter och insekter) vid en eventuell miljöeffekt ingår i relevant miljöövervak-ning. Eftersom kunskap ofta saknas om effekter på markorganismer och mark-funktion kommer övervakning av dessa att behöva genomföras i relevanta fall. Övervakningen bör kompletteras av oberoende vetenskapliga studier relevanta för svenska förhållanden.
I enlighet med EU:s direktiv 2001/18/EC skall övervakning av genmodifierade grödor utföras i samband med kommersiell odling. Övervakningsplanen utgörs av en allmän del med syfte att upptäcka oförutsedda effekter, och en fallspeci-fik del där risker som har framkommit vid miljöriskbedömningen övervakas. Om inga sådan risker framkommer görs ingen fallspecifik övervakning. Natur-vårdsverket presenterar i denna rapport förslag på parametrar som bör ingå vid övervakning av kommersiell odling av genmodifierade grödor. Förslagen gäller herbicidtoleranta grödor som i nuläget anses relevanta för svenska förhållanden (majs, raps och sockerbeta), potatis med förändrad stärkelsesammansättning, sockerbeta med virusresistens mot Rhizomania samt insektsresistenta (Bt) grö-dor.
Vad gäller herbicidtoleranta grödor är övervakning av miljöeffekter orsakade av förändringar i herbicidanvändning viktigt. En förändrad herbicidanvändning kan leda till förändringar i ogräsförekomst och -sammansättning, vilket i sin tur kan ge effekter också på högre trofinivåer. Även uppkomst av resistens hos ogräs är en viktig riskfaktor. Herbicidtolerans anses normalt inte medföra någon förhöjd fitness i naturliga habitat, men förekomst av resistenta plantor (spill-plantor eller korsningar med vilda släktingar) utanför åkern bör övervakas med avseende på effekter av förhöjd fitness i habitat som kan påverkas av herbici-der, såsom åkerrenar, vägkanter och banvallar.
Rhizomaniaresistens hos sockerbeta är en potentiellt fitnesshöjande egenskap, men endast om viruset förekommer i marken. Övervakning av eventuella resi-stenta spillplantor föreslås därför. För att undersöka potentialen för förändrad fitness hos eventuella hybrider med strandbeta behöver studier göras av Rhizo-mania-förekomst i strandbetans habitat. För att kunna bedöma risken för pol-lenflöde mellan sockerbetsodlingar och strandbeta behöver förekomsten av lokaler med strandbeta undersökas.
För potatis med förändrad stärkelsesammansättning anses att potentialen för spridning är liten och att de potentiella riskerna med egenskapen är små, varför allmän övervakning föreslås vara tillräcklig.
Vid odling av insektsresistenta grödor (Bt) måste åtgärder som förhindrar upp-komst av resistens hos målorganismerna utföras. Utöver detta bör möjliga effek-ter på icke-målorganismer övervakas samt studeras vidare inom oberoende studier. Oberoende studier behövs också på effekten av insektsresistens på bio-geokemiska kretslopp, liksom på spridning av insektsresistens via spillplantor eller genflöde till vilda släktingar, eftersom modifieringen i dessa fall kan med-föra en förhöjd fitness.
Möjligheterna att knyta GMO-övervakning till befintliga övervakningsprogram i Sverige diskuteras i rapporten. Generellt kan konstateras att inga program direkt verkar kunna användas för GMO-övervakning i sin nuvarande form. Potentiellt skulle fågeltaxeringens data för allmän övervakning kunna utnyttjas vid GMO-övervakning. Det är viktigt att främst de organismgrupper som kan komma att påverkas och därmed bättre användas som indikatorer i första ledet (framförallt växter och insekter) vid en eventuell miljöeffekt ingår i relevant miljöövervak-ning. Eftersom kunskap ofta saknas om effekter på markorganismer och mark-funktion kommer övervakning av dessa att behöva genomföras i relevanta fall. Övervakningen bör kompletteras av oberoende vetenskapliga studier relevanta för svenska förhållanden.
Department/s
Publishing year
2010
Language
Swedish
Full text
- Available as DOC - 228 kB
- Download statistics
Document type
Report
Topic
- Environmental Sciences
- Agricultural Science
Keywords
- GMO
Status
Unpublished
Research group
- Soil Ecology