The browser you are using is not supported by this website. All versions of Internet Explorer are no longer supported, either by us or Microsoft (read more here: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Please use a modern browser to fully experience our website, such as the newest versions of Edge, Chrome, Firefox or Safari etc.

Videoradiografisk analys av hur sväljningsfysiologin påverkas av syrlig sorbet, kolsyrad dryck och slät kräm

Author

  • Hanna Lindfors
  • Isa Thelin Bacos

Summary, in Swedish

Introduktion: En viktig del i behandlingen av oropharyngeal dysfagi är anpassning av kosten. Kostanpassning innebär att kosten förändras avseende bolus konsistens, temperatur, smak eller volym. Syftet är att ge patienten en säkrare och/eller effektivare sväljning. Kostanpassningen baseras på en utredning av hur olika bolustyper påverkar sväljningen. Mångårig klinisk erfarenhet på Skånes Universitetssjukhus i Malmö har visat att bolustyperna syrlig sorbet och kolsyrad dryck kan ge en positiv effekt på sväljningen. Med avstamp i denna bakgrund är det intressant att genomföra föreliggande studie över hur dessa bolustyper påverkar sväljningen.
Syfte: Syftet med studien var att analysera och jämföra hur bolustyperna syrlig sorbet, kolsyrad dryck och slät kräm påverkade sväljningsfysiologin hos personer med neurologiskt orsakad oropharyngeal dysfagi. Förhoppningen var att resultatet skulle förbättra behandlingen för personer med oropharyngeal dysfagi.
Metod: Videoradiografiska analyser av sväljningsfysiologin genomfördes på röntgenfilmer från 26 patienters tidigare genomförda sväljningsundersökningar. Sväljningen analyserades utifrån parametrarna oral transittid, pharyngeal transittid, dissociation, penetration och retention.
Resultat: Resultatet visade att syrlig sorbet och kolsyrad dryck gav signifikant mindre retention och dissociation än slät kräm. Kolsyrad dryck gav även signifikant kortare oral transittid än slät kräm. Det påvisades ingen signifikant skillnad gällande pharyngeal transittid eller mängden penetration mellan någon av bolustyperna.
Slutsats: Slutsatsen var att kostanpassning gav effekt på sväljningsfysiologin och därmed bör utgöra en viktig del i behandlingen vid oropharyngeal dysfagi. På individnivå varierade effekterna av kostanpassning, det är därför nödvändigt att basera kostanpassningen på en individuell sväljningsutredning. Vi anser att syrlig sorbet och kolsyrad dryck bör inkluderas i sväljningsutredningen i syfte att förbättra omhändertagandet av patienter med måttlig-grav oropharyngeal dysfagi.

Publishing year

2011

Language

Swedish

Document type

Student publication for Master's degree (one year)

Topic

  • Medicine and Health Sciences

Keywords

  • dysfagi
  • videoradiografi
  • kostanpassning
  • syrlig sorbet
  • kolsyrad dryck

Supervisor

  • Margareta Bülow