Full av skuld? En studie av patologiska rus betydelse i svensk rätt
Intoxicated with guilt? A study regarding the importance of pathological intoxication in Swedish law
Author
Summary, in Swedish
Termen patologiskt rus är märklig. Ursprungligen är det patologiska ruset en diagnos som innefattades i svensk psykiatri. Diagnosen patologiskt rus innefattas dock inte i det diagnossystem, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-IV, vilket används inom svensk psykiatri idag. Av den anledningen har termen patologiskt rus ingen betydelse inom psykiatrin längre. Patologiskt rus används dock fortfarande som ett begrepp inom juridiken. I målet NJA 2001 s. 899 definierades begreppet som: ”ett alkoholbetingat psykotiskt tillstånd med hallucinationer”. Den juridiska förståelsen av termen patologiskt rus torde vara ett kortvarigt psykotiskt tillstånd framkallat av alkoholkonsumtion.
Det finns exempel i svensk rättshistoria där personer begått fruktansvärda brott under påverkan av kortvariga alkoholframkallade psykoser. Personerna som begått brotten är totalt personlighetsförändrade under gärningstillfället, och lämnas med endast grumliga eller obefintliga minnen när det rusutlösta tillståndet lämnat kroppen. Kortvariga alkoholframkallade psykoser inkluderas, enligt gällande rätt, i 30 kap. 6 § BrB:s rekvisit allvarlig psykisk störning. Bestämmelsen innebär huvudsakligen en presumtion mot fängelse för personer som begått otillåtna gärningar under den allvarliga psykiska störningen. I praktiken torde dock presumtionen brytas vid otillåtna gärningar begångna under påverkan av kortvariga alkoholframkallade psykoser. Det betyder att det finns utrymme för att straffa gärningsmän vilka begått otillåtna gärningar under påverkan av de ovan beskrivna rustillstånden.
Det kan ifrågasättas huruvida personer som är psykotiska vid gärningstillfället kan anses ha skuld till sina gärningar. Skuld förutsätter ett mått av kontroll över de gärningar som skulden berör. Personen som åläggs skuld för en gärning ska ha valt den för att ha skuld till den. Det kan ifrågasättas om personer som agerat under kortvariga alkoholframkallade psykoser verkligen valt sina handlingar, och således om de haft skuld till dem. Det kan även ifrågasättas om människan överhuvudtaget äger en fri vilja, eller om våra val är determinerade. Om ett system straffar personer som inte har skuld till sina handlingar bryter det mot, den för straffrätten grundläggande, skuldprincipen.
Majoriteten av alla rättsordningar har ett så kallat tillräknelighetskrav för att en person ska ha straffansvar. Att en person är tillräknelig, innebär att denne har ansvarsförmåga, att personen kan tillräknas sina gärningar. Svensk rätt innefattar dock ingen sådan regel. I betänkandet SOU 2012:17 föreslår den så kallade psykansvarskommittén att en tillräknelighetsregel ska införas i svensk rätt. Om lagförslaget i betänkandet leder till lagstiftning innebär det att straffrätten skulle vara mer logiskt uppbyggd. Förslaget skulle dock innebära att färre kortvariga alkoholframkallade psykoser leder till att personer undgår straff.
Det finns exempel i svensk rättshistoria där personer begått fruktansvärda brott under påverkan av kortvariga alkoholframkallade psykoser. Personerna som begått brotten är totalt personlighetsförändrade under gärningstillfället, och lämnas med endast grumliga eller obefintliga minnen när det rusutlösta tillståndet lämnat kroppen. Kortvariga alkoholframkallade psykoser inkluderas, enligt gällande rätt, i 30 kap. 6 § BrB:s rekvisit allvarlig psykisk störning. Bestämmelsen innebär huvudsakligen en presumtion mot fängelse för personer som begått otillåtna gärningar under den allvarliga psykiska störningen. I praktiken torde dock presumtionen brytas vid otillåtna gärningar begångna under påverkan av kortvariga alkoholframkallade psykoser. Det betyder att det finns utrymme för att straffa gärningsmän vilka begått otillåtna gärningar under påverkan av de ovan beskrivna rustillstånden.
Det kan ifrågasättas huruvida personer som är psykotiska vid gärningstillfället kan anses ha skuld till sina gärningar. Skuld förutsätter ett mått av kontroll över de gärningar som skulden berör. Personen som åläggs skuld för en gärning ska ha valt den för att ha skuld till den. Det kan ifrågasättas om personer som agerat under kortvariga alkoholframkallade psykoser verkligen valt sina handlingar, och således om de haft skuld till dem. Det kan även ifrågasättas om människan överhuvudtaget äger en fri vilja, eller om våra val är determinerade. Om ett system straffar personer som inte har skuld till sina handlingar bryter det mot, den för straffrätten grundläggande, skuldprincipen.
Majoriteten av alla rättsordningar har ett så kallat tillräknelighetskrav för att en person ska ha straffansvar. Att en person är tillräknelig, innebär att denne har ansvarsförmåga, att personen kan tillräknas sina gärningar. Svensk rätt innefattar dock ingen sådan regel. I betänkandet SOU 2012:17 föreslår den så kallade psykansvarskommittén att en tillräknelighetsregel ska införas i svensk rätt. Om lagförslaget i betänkandet leder till lagstiftning innebär det att straffrätten skulle vara mer logiskt uppbyggd. Förslaget skulle dock innebära att färre kortvariga alkoholframkallade psykoser leder till att personer undgår straff.
Department/s
Publishing year
2013
Language
Swedish
Full text
- Available as PDF - 395 kB
- Download statistics
Document type
Student publication for professional degree (Master's level)
Topic
- Law and Political Science
Keywords
- alkoholrus
- och straffrätt
- komparativ rätt
- Allmän rättslära
- rättsvetenskap
- patologiskt rus
- patologiska rus
- alkohol
- Kristian Gustafsson
Supervisor
- Helén Örnemark Hansen (Associate Professor)