Trafiksäkerhet och väjningsbeteende i cykel-motorfordon interaktioner
Author
Summary, in Swedish
Bakgrunden till projektet var det tidigare projektet Motorfordonsförares väjningsbeteende gentemot cyklande. Syftet med detta projekt var att studera om och i så fall hur motorfordonsförares väjningsbeteende kan kopplas till trafiksäkerhetssituationen på en plats. Ett annat syfte var att
genom enkäter få en bild av hur trafikanter uppfattar väjningsreglerna vid cykelöverfarter. Sju platser från det tidigare projektet valdes ut och på dessa platser gjordes kompletterande konfliktstudier samt flödesräkningar. Enkätstudien visade att ca hälften av de svarande tyckte att väjningsreglerna vid väjningssituationer mellan cyklande och motorfordonsförare fungerar dåligt eller ganska dålig och att det är svårt att veta vem som ska väja för vem i dessa situationer. Analyserna visade att motorfordons väjningsbenägenhet ökar då cykelflödet ökar; att konfliktfrekvensen per passerande cyklist minskar då väjningsbenägenheten ökar samt att konfliktfrekvensen per passerande cyklist minskar med ökande cykelflöden. En slutsats av arbetet är att det inte enbart utifrån information om typ av plats går att dra några generella slutsatser om
trafiksäkerheten. Däremot är det så att platser med väjningspliktmärket placerat framför cykelöverfarten ger högre väjningsandel än platser med märket placerat efter cykelöverfarten och om det vid de förra även är högre cykelflöden kan man anta att de också är säkrare. Utifrån ett liknande resonemang kan man också sluta sig till att cykelöverfarter/passager på sträcka d.v.s. utan något väjningspliktsmärke också är de minst säkra.
genom enkäter få en bild av hur trafikanter uppfattar väjningsreglerna vid cykelöverfarter. Sju platser från det tidigare projektet valdes ut och på dessa platser gjordes kompletterande konfliktstudier samt flödesräkningar. Enkätstudien visade att ca hälften av de svarande tyckte att väjningsreglerna vid väjningssituationer mellan cyklande och motorfordonsförare fungerar dåligt eller ganska dålig och att det är svårt att veta vem som ska väja för vem i dessa situationer. Analyserna visade att motorfordons väjningsbenägenhet ökar då cykelflödet ökar; att konfliktfrekvensen per passerande cyklist minskar då väjningsbenägenheten ökar samt att konfliktfrekvensen per passerande cyklist minskar med ökande cykelflöden. En slutsats av arbetet är att det inte enbart utifrån information om typ av plats går att dra några generella slutsatser om
trafiksäkerheten. Däremot är det så att platser med väjningspliktmärket placerat framför cykelöverfarten ger högre väjningsandel än platser med märket placerat efter cykelöverfarten och om det vid de förra även är högre cykelflöden kan man anta att de också är säkrare. Utifrån ett liknande resonemang kan man också sluta sig till att cykelöverfarter/passager på sträcka d.v.s. utan något väjningspliktsmärke också är de minst säkra.
Department/s
Publishing year
2010
Language
Swedish
Publication/Series
Bulletin / 3000
Full text
Document type
Report
Publisher
Lund University Faculty of Engineering, Technology and Society, Traffic and Roads, Lund, Sweden
Topic
- Transport Systems and Logistics
Keywords
- Trafiksäkerhet
- väjningsbeteende
- cykel
- motorfordon
- bil
- interaktion
- korsande
- cykelöverfart
- cykelpassage
- korsning
- väjningsregler
- trafiksäkerhet
- väjningsbeteende
- cykel
- motorfordon
- bil
- interaktion
- korsande
- cykelöverfart
- cykelpassage
- korsning
- flöde
- konflikt
- safety in numbers
Status
Published
Report number
Bulletin 257
ISBN/ISSN/Other
- ISSN: 1653-1930
- CODEN:LUTVDG/(TVTT-3208)1-76/2010