Finns 'biologismen'? Ett framträdande i fält
Author
Summary, in Swedish
Den 10:e april 2002 arrangerade Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala ett seminarium med titeln "Finns ’biologismen’? Vårt ansvar för kunskapen i samhällsdebatten. Ett seminarium om människan i biologi och politik". Förhandsinformationen om seminariet nådde mig via Genuslistan, en e-postlista som administreras av Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg där genusforskare och andra intresserade bland annat tipsar varandra om olika arrangemang. Gemensamt för personerna på genuslistan kanske lite förenklat kan sägas vara att man delar en konstruktivistisk syn på såväl människan som vetenskapen. Detta i motsats till dem som letar efter den objektiva sanningen och vill förklara social interaktion biologiskt, ibland omtalade som ”biologisterna”. Det var de senare som stod bakom seminariet i Uppsala, vilka på genuslistan väckte ett visst löje och omtalades i en överlägset raljerande ton.
Seminariets arrangörer föreföll dock mena, framgick det i seminarieprogrammet, att det var naturvetarna som hade den ”rätta” vetenskapssynen medan vi kulturvetare inte var annat än politiskt korrekta ”sociologister”. Eftersom de tvingades arbeta i motvind – mot den ”statsfinansierade ideologi” som vi symboliserade – hade den biologiska dimensionen av mänskligt beteendet försummats. Syftet med seminariet var därför att presentera biologins många möjligheter. I undertiteln – Vårt ansvar för kunskapen i samhällsdebatten – framgick dessutom att man härmed ville ta ansvar för att samhällsdebatten i större utsträckning underbyggdes av biologiska fakta, dvs. ”kunskap”.
I såväl seminarieprogrammet som i den förhandsinformation som nådde mig via genuslistan användes seminariet alltså inneslutande och utestängande; det skapades en dikotomi av Vi och de Andra med kulturvetare och feminister på den ena sidan och naturvetare och biologister på den andra. En dikotomi som befästes genom fördomar och stereotypiseringar. Men varför framträdde just dessa poler? En av skillnaderna mellan ”naturvetenskap” och ”kulturvetenskap” består i synen på vad vetenskap, kunskap och sanning är och bör vara. Denna skillnad leder ofta till motsättningar som när de tagit sig särskilt skarpa uttryck kommit att kallas vetenskapskriget. Syftet med den här artikeln är därför att beskriva seminariet "Finns ’biologismen’?" som ett uttryck för vetenskapskriget i bemärkelsen ett fältets mikropraktik. Vilka var aktörerna på fältet, hur såg relationerna dem emellan ut och vilka strategier användes för att forma gemenskap och förmedla ett budskap?
Seminariets arrangörer föreföll dock mena, framgick det i seminarieprogrammet, att det var naturvetarna som hade den ”rätta” vetenskapssynen medan vi kulturvetare inte var annat än politiskt korrekta ”sociologister”. Eftersom de tvingades arbeta i motvind – mot den ”statsfinansierade ideologi” som vi symboliserade – hade den biologiska dimensionen av mänskligt beteendet försummats. Syftet med seminariet var därför att presentera biologins många möjligheter. I undertiteln – Vårt ansvar för kunskapen i samhällsdebatten – framgick dessutom att man härmed ville ta ansvar för att samhällsdebatten i större utsträckning underbyggdes av biologiska fakta, dvs. ”kunskap”.
I såväl seminarieprogrammet som i den förhandsinformation som nådde mig via genuslistan användes seminariet alltså inneslutande och utestängande; det skapades en dikotomi av Vi och de Andra med kulturvetare och feminister på den ena sidan och naturvetare och biologister på den andra. En dikotomi som befästes genom fördomar och stereotypiseringar. Men varför framträdde just dessa poler? En av skillnaderna mellan ”naturvetenskap” och ”kulturvetenskap” består i synen på vad vetenskap, kunskap och sanning är och bör vara. Denna skillnad leder ofta till motsättningar som när de tagit sig särskilt skarpa uttryck kommit att kallas vetenskapskriget. Syftet med den här artikeln är därför att beskriva seminariet "Finns ’biologismen’?" som ett uttryck för vetenskapskriget i bemärkelsen ett fältets mikropraktik. Vilka var aktörerna på fältet, hur såg relationerna dem emellan ut och vilka strategier användes för att forma gemenskap och förmedla ett budskap?
Department/s
Publishing year
2002
Language
Swedish
Publication/Series
Historielärarnas Förenings Årsskrift
Full text
Document type
Journal article
Publisher
Historielärarnas förening
Topic
- Ethnology
Keywords
- sociologism
- biologism
- vetenskapskrig
- politik
- fält
- aktör
- kamp
- framträdande
Status
Unpublished
ISBN/ISSN/Other
- ISSN: 0439-2434