När datamaskinerna tar över : datorerna och framtiden i Sveriges Television, 1979–1980
Author
Summary, in Swedish
Idag tillhör persondatorerna våra käraste prylar, men så har det inte alltid varit. Kring 1980, då persondatorerna slog igenom i Sverige, sågs "datafrågorna" istället tillhöra samhällets stora utmaningar, tillsammans med bland annat energiförsörjningen och miljöfrågorna. Dessa datafrågor debatterades häftigt, och i fackpressen kritiserades särskilt Sveriges Television för att ge en alldeles för dyster bild av den nya tekniken.
I denna undersökning studeras Sveriges Televisions program om datorer under perioden 1979–1980. Fokus ligger på framtidsvisionerna, som jag menar utgör en särskilt intressant kombination av tekniska möjligheter och kulturella förväntningar. Relationen mellan människan och datorn får särskilt utrymme, för att på så vis förstå hur de två förväntades kunna påverka varandra.
I materialet kämpar två synsätt om tittarens uppmärksamhet, ett huvudsakligen optimistiskt, ett huvudsakligen pessimistiskt. Optimisterna ser den nya mikrodatortekniken som en möjlighet för individen att använda datorn för sina egna behov, och persondatorn ges relativt stort utrymme. Pessimisterna, däremot, ser datatekniken primärt som ett hot mot jobben och den personliga integriteten, och persondatorn får mycket litet utrymme.
Optimisterna ser utvecklingen mot ständigt mindre och billigare mikroelektronik som den primära orsaken till persondatorn; pessimisterna ser den industriella revolutionens historia upprepa sig. De två sidorna delar en teknikdeterministisk historiesyn, där tekniken förmodas påverka människan mer än omvänt. Optimisterna fäster emellertid betydligt större hopp till individens möjligheter att påverka framtiden.
Debatten är tydligt polariserad, och pessimismen överväger i materialet, som är producerat i samband med 70-talets vänstervåg. Detta avspeglas i ett ideologiskt färgat historiemedvetande, där förväntningarna på framtiden i hög grad knyts till synen på det förflutna. Datateknikens intåg jämställs med den industriella revolutionen, och i denna jämförelse framstår kollektiv handling – fackligt och politiskt engagemang – som det främsta sättet att möta den nya tekniken. Individens möjligheter att använda datorn som verktyg ses som mycket små, och upprepade paralleller görs också med atombomben och den vid denna tid så omdebatterade kärnkraften. Persondatorerna, som vi i efterhand gärna förknippar med den undersökta perioden, fick därmed mycket lite uppmärksamhet i samtidens TV-program.
I denna undersökning studeras Sveriges Televisions program om datorer under perioden 1979–1980. Fokus ligger på framtidsvisionerna, som jag menar utgör en särskilt intressant kombination av tekniska möjligheter och kulturella förväntningar. Relationen mellan människan och datorn får särskilt utrymme, för att på så vis förstå hur de två förväntades kunna påverka varandra.
I materialet kämpar två synsätt om tittarens uppmärksamhet, ett huvudsakligen optimistiskt, ett huvudsakligen pessimistiskt. Optimisterna ser den nya mikrodatortekniken som en möjlighet för individen att använda datorn för sina egna behov, och persondatorn ges relativt stort utrymme. Pessimisterna, däremot, ser datatekniken primärt som ett hot mot jobben och den personliga integriteten, och persondatorn får mycket litet utrymme.
Optimisterna ser utvecklingen mot ständigt mindre och billigare mikroelektronik som den primära orsaken till persondatorn; pessimisterna ser den industriella revolutionens historia upprepa sig. De två sidorna delar en teknikdeterministisk historiesyn, där tekniken förmodas påverka människan mer än omvänt. Optimisterna fäster emellertid betydligt större hopp till individens möjligheter att påverka framtiden.
Debatten är tydligt polariserad, och pessimismen överväger i materialet, som är producerat i samband med 70-talets vänstervåg. Detta avspeglas i ett ideologiskt färgat historiemedvetande, där förväntningarna på framtiden i hög grad knyts till synen på det förflutna. Datateknikens intåg jämställs med den industriella revolutionen, och i denna jämförelse framstår kollektiv handling – fackligt och politiskt engagemang – som det främsta sättet att möta den nya tekniken. Individens möjligheter att använda datorn som verktyg ses som mycket små, och upprepade paralleller görs också med atombomben och den vid denna tid så omdebatterade kärnkraften. Persondatorerna, som vi i efterhand gärna förknippar med den undersökta perioden, fick därmed mycket lite uppmärksamhet i samtidens TV-program.
Department/s
Publishing year
2013
Language
Swedish
Full text
- Available as PDF - 11 MB
- Download statistics
Document type
Student publication for Master's degree (one year)
Topic
- History and Archaeology
Keywords
- datorer
- marxism
- teknikhistoria
- historiemedvetande
- framtidsvisioner
- teknikdeterminism
- persondatorer
- arbetsprocess
- television
- public service
- utbildningsradion
Supervisor
- Kim Salomon (Professor)