Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? – alumnundersökningar 3 och 7 år efter läkarexamen.
Author
Summary, in Swedish
Undersökningens uppläggning
Enkäter skickades i maj 2005 till dem som tagit läkarexamen i Lund 2001 och 2002. Frågorna
berör både medicinsk och allmän akademisk kompetens. En uppföljningsenkät gick samtidigt
till dem som tagit examen 1997 och 1998 och ingått i en tidigare alumnundersökning.
Avsikten med uppföljningen är att ge en bild av hur arbetsuppgifterna förändras i den tidiga
delen av läkarkarriären. Svarsfrekvensen var hög i bägge undersökningarna.
Resultat
Den allmänna medicinska kompetensen är tillräcklig och ligger på samma nivå som i 2001 års
undersökning. Tillfredsställelsen med utbildningen har ökat inom samtliga områden. Allra
mest inom området IT. Utbildningen i "att ta upp anamnes" och "att bedöma somatisk status"
har blivit bättre trots en redan tidigare hög nivå. Träningen i olika aspekter av kommunikation
har förbättrats. Beslutsfattande och förmågan att samarbeta i team med andra personalgrupper
tränas inte tillräckligt. Examinationerna bedöms svara bättre mot kraven i yrkeslivet jämfört
med den tidigare undersökningen. Tillfredsställelsen med valet av läkaryrket är större, särskilt
för de manliga läkarna. Handledning och de kliniska placeringarnas effektivitet ifrågasätts i de
fria kommentarerna. Likaså kommenteras att alltför mycket sällan behövda specialkunskaper
tas upp. Uppföljningsundersökningen visar att kraven på att kunna kommunicera och delta i
förändringsarbete ökar mest.
Slutsatser
Läkarna har efterhand blivit nöjdare med utbildningen i förhållande till de krav som den tidiga
fasen av yrkeslivet ställer. Teamarbete och träning tillsammans med andra personalgrupper är
dock ett område som behöver utvecklas. Grunden är lagd genom de utbildningsavdelningar
som redan finns. Kritik mot handledningen på klinikerna återkommer. De längre avdelningsplaceringarna
i den nya uppläggningen av läkarutbildningen är tänkta att förbättra situationen
i detta avseende. Det finns genusbaserade skillnader i tillfredsställelsen med yrkesvalet som
bör undersökas vidare. Området kommunikation i bred bemärkelse har fått ökat utrymme men
behöver utvecklas ytterligare. En koncentration på kärnkunskaper i den gemensamma delen
av utbildningen framstår som angelägen.
Alumnundersökningar bidrar till att öka kunskapen om vilka utbildningsmoment som behöver
förstärkas och kan minska oron kring de moment där vi redan uppnår goda resultat.
Enkäter skickades i maj 2005 till dem som tagit läkarexamen i Lund 2001 och 2002. Frågorna
berör både medicinsk och allmän akademisk kompetens. En uppföljningsenkät gick samtidigt
till dem som tagit examen 1997 och 1998 och ingått i en tidigare alumnundersökning.
Avsikten med uppföljningen är att ge en bild av hur arbetsuppgifterna förändras i den tidiga
delen av läkarkarriären. Svarsfrekvensen var hög i bägge undersökningarna.
Resultat
Den allmänna medicinska kompetensen är tillräcklig och ligger på samma nivå som i 2001 års
undersökning. Tillfredsställelsen med utbildningen har ökat inom samtliga områden. Allra
mest inom området IT. Utbildningen i "att ta upp anamnes" och "att bedöma somatisk status"
har blivit bättre trots en redan tidigare hög nivå. Träningen i olika aspekter av kommunikation
har förbättrats. Beslutsfattande och förmågan att samarbeta i team med andra personalgrupper
tränas inte tillräckligt. Examinationerna bedöms svara bättre mot kraven i yrkeslivet jämfört
med den tidigare undersökningen. Tillfredsställelsen med valet av läkaryrket är större, särskilt
för de manliga läkarna. Handledning och de kliniska placeringarnas effektivitet ifrågasätts i de
fria kommentarerna. Likaså kommenteras att alltför mycket sällan behövda specialkunskaper
tas upp. Uppföljningsundersökningen visar att kraven på att kunna kommunicera och delta i
förändringsarbete ökar mest.
Slutsatser
Läkarna har efterhand blivit nöjdare med utbildningen i förhållande till de krav som den tidiga
fasen av yrkeslivet ställer. Teamarbete och träning tillsammans med andra personalgrupper är
dock ett område som behöver utvecklas. Grunden är lagd genom de utbildningsavdelningar
som redan finns. Kritik mot handledningen på klinikerna återkommer. De längre avdelningsplaceringarna
i den nya uppläggningen av läkarutbildningen är tänkta att förbättra situationen
i detta avseende. Det finns genusbaserade skillnader i tillfredsställelsen med yrkesvalet som
bör undersökas vidare. Området kommunikation i bred bemärkelse har fått ökat utrymme men
behöver utvecklas ytterligare. En koncentration på kärnkunskaper i den gemensamma delen
av utbildningen framstår som angelägen.
Alumnundersökningar bidrar till att öka kunskapen om vilka utbildningsmoment som behöver
förstärkas och kan minska oron kring de moment där vi redan uppnår goda resultat.
Department/s
- Faculty Office - BMC
- Chronic Inflammatory and Degenerative Diseases Research Unit
Publishing year
2005
Language
Swedish
Publication/Series
Enheten för medicinsk pedagogik/MedCUL
Links
Document type
Report
Publisher
Lunds universitet, Enheten för medicinsk pedagogik
Topic
- Rheumatology and Autoimmunity
Status
Published
Report number
15
Research group
- Chronic Inflammatory and Degenerative Diseases Research Unit