Detta ok av kärlek att bära. Ambivalensen inför moderskapsmyten i samtida moderskapslitteratur
This yoke of love to bear. The ambivalence towards the myth of motherhood in contemporary motherhood literature
Author
Summary, in Swedish
Moderskapet har under det senaste decenniet stått i centrum i en rad litterära verk i såväl Sverige som Danmark. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur moderskapet gestaltas i fyra samtida romaner, varav Olga Ravns Mit arbejde (2020) utgör analysens huvudfokus. De tre övriga romanerna som dras in i analysen är Maja Lucas Mor. En historie om blodet (2016), Anna Axfors En dag i öknen (2022) samt Pooneh Rohis Hölje (2021).
Genom en matrifokal läsning, det vill säga en läsning av hur moderskapet tematiseras, vill uppsatsen svara på hur moderskapet framkallar ambivalens hos romanmödrarna. Med utgångspunkt i feministisk teori av bland andra Adrienne Rich och Andrea O’Reilly, samt forskning om moderskapslitteratur av Margareta Fahlgren och Anna Williams med flera, påvisas att det är föreställningar och förväntningar orsakade av myten om ”den goda modern” som framkallar ambivalens. I analysen åskådliggörs hur ambivalensen för mödrarna i Rohis respektive Lucas romaner leder till destruktiva handlingar, medan ambivalensen i Ravns respektive Axfors romaner leder till ett slags kreativ insikt och en uppgörelse med samtidens myter och föreställningar. I analysen belyses också hur denna kreativa insikt, både i Ravns roman och till viss del även i Axfors, går att betrakta utifrån Teresa de Lauretis teori om feministisk figuration och att Ravns roman därmed ”gör teori”.
Utifrån receptionen av romanerna samt forskningen kring moderskapslitteratur i Skandinavien resonerar uppsatsen slutligen kring vad som kan tillåtas gestaltas i samtida romaner. Slutsatsen är att tendensen i den samtida moderskapslitteraturen är att bryta tabun – att visa att en mor kan vara ledsen, deprimerad, isolerad och ensam samt att litteraturen vågar visa det mörka och skammen inför ambivalensen kring moderskapet.
Genom en matrifokal läsning, det vill säga en läsning av hur moderskapet tematiseras, vill uppsatsen svara på hur moderskapet framkallar ambivalens hos romanmödrarna. Med utgångspunkt i feministisk teori av bland andra Adrienne Rich och Andrea O’Reilly, samt forskning om moderskapslitteratur av Margareta Fahlgren och Anna Williams med flera, påvisas att det är föreställningar och förväntningar orsakade av myten om ”den goda modern” som framkallar ambivalens. I analysen åskådliggörs hur ambivalensen för mödrarna i Rohis respektive Lucas romaner leder till destruktiva handlingar, medan ambivalensen i Ravns respektive Axfors romaner leder till ett slags kreativ insikt och en uppgörelse med samtidens myter och föreställningar. I analysen belyses också hur denna kreativa insikt, både i Ravns roman och till viss del även i Axfors, går att betrakta utifrån Teresa de Lauretis teori om feministisk figuration och att Ravns roman därmed ”gör teori”.
Utifrån receptionen av romanerna samt forskningen kring moderskapslitteratur i Skandinavien resonerar uppsatsen slutligen kring vad som kan tillåtas gestaltas i samtida romaner. Slutsatsen är att tendensen i den samtida moderskapslitteraturen är att bryta tabun – att visa att en mor kan vara ledsen, deprimerad, isolerad och ensam samt att litteraturen vågar visa det mörka och skammen inför ambivalensen kring moderskapet.
Department/s
- Master's Programme: Literature - Culture - Media
Publishing year
2023
Language
Swedish
Full text
Document type
Student publication for Master's degree (two years)
Topic
- Languages and Literatures
Keywords
- Olga Ravn
- Maja Lucas
- Anna Axfors
- Pooneh Rohi
- samtidslitteratur
- moderskap
- moderskapslitteratur
- moderskapsmyten
- ambivalens
- moderskapsstudier
- matrifokal litteratur
- feministisk figuration
- den goda modern
- tabu
- matrilinjär litteratur
Supervisor
- Cristine Sarrimo (senior lecturer)