Yrkesutbildning i förändring - den skogliga yrkesutbildningen 1940-1990
Author
Summary, in Swedish
Den svenska yrkesutbildningen genomgår just nu stora förändringar, bland annat genom en reformerad gymnasieskola där de yrkesinriktade linjerna i högre grad än tidigare fått karaktären av renodlad yrkesutbildning. När det gäller yrkesutbildning talas det ibland om att olika länders yrkesutbildningssystem uppvisar en stark spårbundenhet. För Sveriges del kan vi nu skönja en spårväxling och mycket talar för att Sverige skiljer sig från andra länder genom att ha växlat spår även tidigare. I projektet ”Formeringen av den svenska yrkesutbildningen 1940-1975” undersöks denna spårväxling ingående. I föreliggande undersökning presenteras resultat av en av projektets delstudier – den skogliga yrkesutbildningen.
Från mitten av 1900-talet genomgick skogsnäringen en våldsam teknologisk utveckling som innebar att gamla hantverksmässiga metoder kom att ersättas av modern högteknologi. För den skogliga yrkesutbildningens vidkommande innebar utvecklingen en kraftig expansion under 1950- och 1960-talen och en efterföljande integrering av utbildningen inom ramen för gymnasieskolan. Vägen mot en enhetlig skoglig yrkesutbildning för ungdomar har emellertid varit både lång och krokig. De första cirka 25 åren kan ses som en period då man prövade flera olika yrkesutbildningsmodeller parallellt med varandra. Under denna period var arbetsmarknadens parter djupt engagerade i utbildningsfrågor, delvis utifrån olika utgångspunkter. Skogsbruket krävde allt färre men effektivare skogsarbetare och de fackliga organisationerna krävde utbildning för säkerhet i arbetet och en breddning av arbetsuppgifterna i skogen för att säkerställa sysselsättningen. I takt med att staten i allt större utsträckning tog över huvudmannaskapet för den skogliga utbildningen tycks emellertid intresset för utbildningsfrågor hos arbetsmarknadens parter ha minskat. Utbildningen tenderade också med tiden att bli alltmer teoretisk och innehålla en allt större andel allmänbildande ämnen på bekostnad av de explicit yrkesinriktade ämnena. Detta diskuteras i pappret som kartlägger utvecklingen av den skogliga utbildningen och de faktorer som låg bakom de utbildningsformer som kom och försvann under en synnerligen dynamisk period i svensk yrkesutbildnings historia.
Från mitten av 1900-talet genomgick skogsnäringen en våldsam teknologisk utveckling som innebar att gamla hantverksmässiga metoder kom att ersättas av modern högteknologi. För den skogliga yrkesutbildningens vidkommande innebar utvecklingen en kraftig expansion under 1950- och 1960-talen och en efterföljande integrering av utbildningen inom ramen för gymnasieskolan. Vägen mot en enhetlig skoglig yrkesutbildning för ungdomar har emellertid varit både lång och krokig. De första cirka 25 åren kan ses som en period då man prövade flera olika yrkesutbildningsmodeller parallellt med varandra. Under denna period var arbetsmarknadens parter djupt engagerade i utbildningsfrågor, delvis utifrån olika utgångspunkter. Skogsbruket krävde allt färre men effektivare skogsarbetare och de fackliga organisationerna krävde utbildning för säkerhet i arbetet och en breddning av arbetsuppgifterna i skogen för att säkerställa sysselsättningen. I takt med att staten i allt större utsträckning tog över huvudmannaskapet för den skogliga utbildningen tycks emellertid intresset för utbildningsfrågor hos arbetsmarknadens parter ha minskat. Utbildningen tenderade också med tiden att bli alltmer teoretisk och innehålla en allt större andel allmänbildande ämnen på bekostnad av de explicit yrkesinriktade ämnena. Detta diskuteras i pappret som kartlägger utvecklingen av den skogliga utbildningen och de faktorer som låg bakom de utbildningsformer som kom och försvann under en synnerligen dynamisk period i svensk yrkesutbildnings historia.
Department/s
Publishing year
2012
Language
Swedish
Document type
Conference paper
Topic
- Economic History
Keywords
- utbildning
- yrkesutbildning
- yrkesundervisning
- VET
- skog
- teknologisk förändring
Status
Published